senaste tiden

hej hej hallå i bloggen.

det är första augusti och plutonen har sommarlov i nio dagar

och jag tänker inte braka (inte heller försöka strypa mig själv med therrabandet)

det har varit lite glest mellan blogguppdateringarna sedan frankrike, men ingen skada skedd, jag kan lugna er alla med att vi bara har haft kul. vi har haft en gästdirigent med bred skånska och galna australiensiska stycken av en ännu galnare australiensisk kompositör som dirigenten jörgen flink berättade mycket om. han var väldigt fascinerad av denne excentriske mans liv och musik, och det var orkestern också. vi repade in tre stycken stycken och framförde två av dem på stortorget lördagen den 11e juli. det tredje stycket, lads of wamphray som min SPKs ömma fader raskt döpte om till vampyrkvinnan, var det tänkt att vi skulle spela på gripsholms slott onsdagen efter, men på grund av regn fick vi skapa ett ö-råd i orkestern och rösta bort större delen av repertoaren som jörgen uttryckte det. stackars publiken. men vädrets makter äro outgrundliga oövervinnerliga. oss var det inte lika synd om, gripsholmsvistelsen var allt annat än ovärd. packgruppen fick åka traktor och vi andra fick äta glass och mysa runt på en väldigt pittoresk plats med miniatyrtåg, örtträdgårdar och värsta slottet.

parallellt med ovannämnda repetitioner och konserter gick vi högvakt varje dag, sju dagar i rad. det var inte helt nådigt för ambisen men vi presterade som alltid så bra som bara vi kan. vi gjorde en grym högvaktsvecka och spikade stora figget för sista gången på länge. och jag tröttnar aldrig på att kolla på oss på youtube som alla fascinerade turister lägger upp. tänk så många människor som har sett oss paradera fram genom stockholm och på slottet. h u r j ä d r a m å n g a s o m h e l s t ! just det.

veckan efter detta var det ingen rast och ingen ro kan ni tro. vi dunkade in ett nytt fig på tre dagar. vi satte det på två. sen gick vi högvakt fyra dagar till och två av dem sparkade vi även röv på stockholm military tattoo. det var slutsålt båda dagarna. några ym, som hade rast och ro och välförtjänt semester, kom och kollade på oss, det var roligt!

den 24 juli firade vi 200 dagar. så efter tattoot på söndagskvällen blev det fest såklart, vi åkte in till stockholm och hade kul och kom hem till kungsängen samtidigt som de första var på väg till sina permiståg. och dagens japanska ord var party förstås.

efter fyra dagars permission hade vi tjänst två dagar till, bara för att kunna njuta extra mycket av ledigheten. vi har gått vaktparader, spelat för john eriksson fastän han är död (vet ni inte vem det är? säg det inte högt) lämnat in våra paraduniformer på kemtvätt igen och fått ordergivning inför ystad. nu återvänder vi inte till livgardet på himla länge, för direkt efter ystad är det sommarlov igen (det ni, två sommarlov! inte alla har det så bra som vi), och det är mest bra men också lite dåligt. livgardet har nämligen en aldrig sinande källa av världens bästa frukost, det blåa guldet:

Musiksoldat Lindström